Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar Socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade Socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Denna fallstudie har sin grund i Socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där Socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att Socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med Socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom Socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring Socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det.

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansåg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benämningen för CSR är Socialt ansvarstagande företag. När vi började orientera oss i ämnet märkte vi att det var få uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestämde oss till slut för att vår uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgångspunkt. Efter många diskussioner kunde vi till slut fastställa vår forskningsfråga som är: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna fråga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse etik och Socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av etik och Socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

Syftet med denna uppsats a?r att kartla?gga fo?rdelar respektive nackdelar av Socialt ansvarstagande inom kla?dbranschen, samt underso?ka kommunikationens betydelse fo?r CSR och dess pa?verkan pa? varuma?rket. .

Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

För att precisera hållbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hållbar utveckling. För att uppnå hållbar utveckling krävs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benämns som ett Socialt ansvarstagande. Den framväxt som skett gällande frågan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett Socialt ansvarstagande. Här har frågan gällande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, där varor och tjänster köps in från länder där principer och lagar gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

För tolv år sedan sålde Göteborgs kommun 3806 allmännyttiga lägenheter till storföretaget GE Capital. Då utlovades långsiktighet och Socialt ansvarstagande. Fem år senare hade i stort sett hela beståndet sålts vidare. I Bergsjön syntes inte ett spår av ansvarstagande, men väl av fastigheter i behov av upprustning. Idag tvingas människor i ett av världens rikaste länder leva med fukt och mögel i sina hem, medan de som borde ta ansvar skyller på varandra..

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ?CSR?.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till Socialt ansvarstagande..

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

Ledningen för försäkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?Socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, både externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats är att skapa förståelse för hur personalen på försäkringsbolaget uppfattar vad företaget står för, och dess identitet/identiteter.

Uppsatsen syftar till att med hjälp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av Socialt ansvarstagande, benämnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhållande till GCC. Företag kan genom att tillämpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare är nyckelord i dessa sammanhang..

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett Socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar.